Fråga mig, Viola!

Idag får du allt ta en kaka till kaffet, Viola… eller hur länge ska du insistera på nyttigt och grovt bröd? Själv tänker jag frossa i nybakta bullar och en havrekaka… den är ju nästan nyttig också… Är det grova brödet slut? Jag föredrar det om du inte misstycker.

Har du också hört att mammor är mer sjukskrivna än pappor? Ja jag hörde det. Varken FK eller socialförsäkringsministern vet varför… fast det är mycket som den ministern inte vet… det kan gälla FK också…  

Jag tror jag vet, Viola. 

Mammor i yngre medelålder med heltidsjobb, yngre barn, man och hem stressar ihjäl sig. Dom ska vara produktiva och ”på” på jobben, framgångsrika och lyckade, ha väluppfostrade, prydliga barn som ska skjutsas till olika fritidsaktiviteter, vara läxhjälp, ordna mat – inga halvfabrikat, nattning – viktigt med sagor, rena kläder… och så ha en man! Behålla en man!

Kan jag få en påtår? Ja visst, eller flera…  Tack, tack det räcker!

Det finns ibland en pappa som oftast tjänar mer än mamman  och därför blir hans jobb viktigast och han ”hjälper till” hemma – i bästa fall – vilket betyder att han ställer upp när det passar honom och han sätter ramarna för familjen… mamman anpassar sig, men tror det är hennes egen vilja…

Hemmet ska vara välskött, välstädat, välkomponerat och fräscht med matchande inredning, välputsade fönster, glänsande badrum och blank diskbänk… En omöjlighet, men mammorna kämpar tappert på samtidigt som ångesten stiger, stressen ökar och utmattningen ligger farligt nära – men fortsätter köra på med nästa växel.

Sen kommer vi till mamman själv som ska ha en vältränad och slimmad kropp, vara rynkfri och evigt ung med tjockt glänsande hår, leende plutmun, energisk och positiv i sin utstrålning, ha ”egentid”, egna intressen och utvecklande hobbies – det är ju sååå viktigt…

Det är kraven på mammorna som knäcker dom och leder till sjukskrivning – utmattade som dom är och med ett liv nära infekterade barn drabbas dom ständigt av virusar och bakterier… eller så är dom så trötta att dom inte orkar mer en dag än att köra ungarna till skola och förskola…

Sen åker mamman hem, begraver huvudet i den matchande kudden, drar täcket över huvudet och gråter i tysthet när ingen ser… Ringer det på dörren så möts besökaren av en mamma, som ursäktar dom röda ögonen, darrande händerna och det stripiga håret med att hon precis kommit från duschen, har migrän eller fruktansvärt mensont… Det gäller  att hålla masken.  Den som ringde på dörren, var en annan mamma som inte heller längre orkade med sitt liv, men det syntes inte heller… Lite opasslig bara…  Hon ville låna lite mjölk till latten…

Det var tungt att vara morsa på 70-talet,  det har alltid ställts stora krav på mödrar… Ibland orimligt stora… med huvudansvaret för nästan allt i familjen. Hörde att Behring-Breiviks agerande helt berodde på hans psyksjuka mamma och hennes tillkortakommanden som mor… Inte ett enda ord om den svikande och frånvarande fadern!

Det är tungt att se döttrarna som mammor på 2000-talet, att inget ändrat sig mer än att kraven på mammorna blivit ännu tuffare… Hur orkar dom? Det gör dom inte…

Papporna gör som min morfar, min pappa, döttrarnas pappa, barnbarnens pappor, går till jobbet, försörjer familjen och tar i bästa fall ett tag hemma på uppmaning eller när dom ”har lust”… och då förväntas mammorna vara tacksamma!

Sen har vi ju mammor med barn utan pappor och dom mammorna har inte ens någon som ”hjälper till” ibland… Fast heller ingen annan vuxen att dagligen anpassa sig efter… men ofta har dom en ansträngd ekonomi och tunga jobb…

Det finns också några duktiga pappor utan mammor till sina barn och där står andra kvinnor i kö för att hjälpa till och bistå…

Oj då, vad du är i uppe i varv. Jag blir så himla upprörd över att det ska vara så svårt för makthavarna att inse det uppenbara… Vill dom inte eller är dom korkade på riktigt?  Och dessa förbannade utredningar, som tar tid och utmynnar i ett… jaså! Jag har inget att tillägga, utan håller med tidigare talare.

Det är skönt att vara gammal ibland och kunna dricka sitt kaffe i lugn och ro samtidigt som dammråttorna får växa till sig, kroppen förfaller…  och fönsterputs, vad är det så länge man ser ut… Vem bryr sig? Jo visst är det skönt att man har vissa saker bakom sig. Att vi har vårt kaffe, är hyfsat friska och inga stora katastrofer på ett tag.

Nu tar vi en påtår till, Viola! Ta nu en havrekaka också… Eftersom du trugar så, så tar jag en kaka till påtåren. Tack ska du ha!

Visst var dom goda, havrekakorna!

Annonser
Det här inlägget postades i KVINNOR OCH MÄN och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s